EN TRAPPA UPP PÅ BEIRUT CAFÉ

Efter flytten i höstas har huvudstadens läckraste libanes nu acklimatiserat sig på sitt nya läge i de vackra lokalerna högst upp i Hallen. Beirut Cafés restaurangchef Franco Karroum ser påtagligt nöjd ut när han förklarar den nygamla menyn, det genomtänkta musikkonceptet och varför så många gäster framåt småtimmarna studsar omkring och ropar ”Shuk Shuk”.

Farmor Rosa är på plats varje morgon klockan sju och rullar vinbladsdolmar. Hon smakar noggrant av så att alla röror är ordentligt tillredda (det är hon som står för recepten). Faster Suzy sköter om delin nere på gatuplan, pappa Elias är grundare och chef. Både mamma och syrran hjälper till med lite och varje. Att hävda att Franco Karroum föddes in i branschen är således ingen överdrift. Första gången han besökte familjens restaurang i de ursprungliga lokalerna på Engelbrektsgatan var han nyss fyllda ett och fick sitta i barnstol.
– Jag blev indunkad direkt, kluckar 23-åringen med sitt smittande tätt återkommande skratt när vi ses en eftermiddag några timmar innan öppning. Jag hade inget val.
Ändå var det en annan yrkesbana som lockade den tonårige versionen av Franco. Från farsan har han inte bara ärvt passionen för matlagning utan även för spelet med världens bästa leksak – fotbollen. Brommapojkarna fram till junioråldern, sedan 13 matcher med IK Frej i Superettan som 18- årig supertalang. Ett abrupt tränarbyte satte dock stopp för drömmarna om att bli proffs i favoritlaget Barcelona, vilket vi anhängare till det libanesiska kökets alla finesser borde vara enormt tacksam för. Då fick Franco nämligen på allvar börja kavla upp ärmarna på kockrocken istället för att vika upp kragen på fotbollströjan.

Det började på omtyckta italienaren Ristorante Matilde i Sundbyberg.
Där lades under ett och ett halvt år grunden till det som nu ett halvt decennium senare förädlats till en ytterst älskvärd och sympatisk restaurangchef. Disken, köket, golvet, hovmästarpulpeten. Han ryckte dessutom in på Engelbrektsga- tan under helgerna för att efter några år checka in på heltid.
– Det var min idé att vi skulle flytta från den gamla adressen. I samma ögonblick jag föreslog farsan att det är dags att vi hittar på något nytt svarade han att det var helt sjukt att jag nämnde det just då för han hade precis samma dag fått erbjudandet om den här lokalen! Vi gick hit och kollade och älskade den direkt.
– Planen var att jag skulle driva det här stället för att avlasta farsan. Men han är som farmor, han kan inte sitta still så han är uppe och tittar till oss varje dag. Han har höga krav på mig, men det är bara kul, för jag är likadan.

Förresten finns det ytterligare en passion som Franco delar med pappa Elias. Musiken. En nog så viktig ingrediens när man skapar ambiance i en restaurangmiljö.
– Som du ser har vi ett DJ–bås här inne. Det händer att jag hoppar in och spelar några timmar. Jag startar med soft loungemusik, lite Buddha Bar-i-Paris-stuk. Sedan bygger man på med orientaliska toner och ökar med disco och house.

Skitcoolt, ju!
– Speciellt helgerna. Då dukar vi av borden vid elvatiden så folk kan dansa. Feststämning med otrolig vibe fram till vi stänger klockan ett. Alla springer runt och ropar ”Shuk Shuk”!

What?
– Signaturdrinken som barmästare Andrés tagit fram. Saffransgin, aprikos, morot, gurkmeja, ingefära och lime. Det första vår hovmästare George gör när han sätter ner gästerna är att säga ”Jag måste be att få göra er en tjänst – rekommendera att ni beställer varsin Shuk Shuk innan middagen”.

Haha. På tal om gäster; har era gamla stammisar lärt sig hitta hit och vad tycker de?
– Vi har fått enorm positiv respons. Folk är jättenöjda. När vi flyttade in här bestämde vi oss för att inte bara erbjuda god mat utan en skön helhetsupplevelse. Från det man kliver upp i trapphuset där vi har vår skräddarsydda doft som pyser ut (tobak, ceder, libanesisk medelhavsluft). Hela miljön. Det trevliga bemötandet. Allt in i minsta detalj.

Menyn?
– I stort sett samma rätter som innan. Vi kan inte kan ta bort eller förnya så mycket med tanke våra stammisar. Många gäster kommer ju hit för sin speciella favoritröra och dem vill vi inte göra besvikna. Men vi har jobbat mycket med nytt porslin, hur vi lägger upp maten och hur vi serverar.
– Det som är grejen med det här köket är att du tar lite av allt. Alla rätter ihop är fantastiskt.

Avslutningsvis: ge oss dina skönaste argument till att vi ska boka bord på Beirut Café!
–Helhetsupplevelsen. Balkongen ut mot saluhallen är så vacker. Du får alla komponenter: fantastisk mat, bra service, soft musik.

OM BEIRUT CAFÉ

Beirut Café har plats för cirka 150 sittande gäster varav 20 i den fräckt designade baren. Det finns ett chambre separée med rum för sällskap upp till 35 personer. Restaurangen har öppet från 17.00 söndag (då med ingång från Nybrogatan) till torsdag och från 16.30 på fredag lördag då man har många gäster som ska vidare till någon av de närliggande teatrarna. Det går att abonnera hela härligheten för privata evenemang. All väsentlig information finns på www.beirutcafe.se.

FRANCOS BÄSTA:

Minne från Engelbrektsgatan:
”Vi firade säsongsavslutningen med BP:s juniorlag nere i loungen i källaren. 16 spelare och alla föräldrar. Helt plötsligt kliver Zlatan in. Jag minns alla spelares blickar, vi trodde inte våra ögon. Landslaget bodde bredvid på Park Hotel och några av dem var uppe i restaurangen och åt middag så farsan hade bett Zlatan gå ner och hälsa på grabbarna.”

Mat & restaurangupplevelser:
Mat: söndagsbuffén hemma hos farmor Rosa med hela familjen. Restaurang: Scorpios på Mykonos. Bohemisk stil både på personal och gäster. Grekisk fusion mat, mycket fisk och grönsaker. På natten blir det som en fest, alla dansar. Sköna vibrationer. (Visst låter det sista bekant).