Hilma af Klint:

GÅTFULL, TIDLÖS OCH FASCINERADE

Hilma af Klints förhållandevis nyupptäckta konstnärskap fortsätter att väcka förundran. Hennes abstrakta verk låter oss skåda bortom det synliga och bjuder in till den mänskliga existensens mer andliga dimensioner. Vårt sinne blir förbryllat, kanske förtrollat, förtjust och möjligen förlöst.

TEXT: Claes Kanold 

Att Hilma af Klint (1862–1944) var före sin tid var hon själv ytterst medveten om; hon bestämde att just de abstrakta verken inte fick göras tillgängliga för allmänheten förrän tidigast 20 år efter hennes död. Det skulle dröja betydligt längre innan hon blev uppmärksammad av en bredare publik. Nu har filmregissören Lasse Hallström gjort en långfilm om hennes liv. Han blir intervjuad i en annan del av magasinet. Här fokuserar vi på Hilma herself.

BANBRYTANDE KONSTNÄR I EN BANBRYTANDE TID

Redan innan sina studier vid Tekniska Skolan i Stockholm (nuvarande Konstfack) och Konstakademien hade Hilma af Klint deltagit i seanser där medium påstods upprätta förbindelser med de döda. Intresset för osynliga fenomen var då – mot slutet av 1870-talet – stort. Vetenskapliga upptäcker som röntgenstrålning och elektromagnetiska vågor som ledde till utvecklingen av radio och telefoni var banbrytande för mänskligheten och svåra att greppa för gemene man (vissa av oss fattar än idag inte riktigt hur det funkar). När Hilma år 1896 tillsammans med fyra andra kvinnor bildade gruppen ”De Fem” – som sade sig komma i kontakt med ”höga mästare” från en annan dimension – inleddes ett skifte i hennes konst. Hon började utveckla automatisk skrift och så småningom tecknande, vilket innebar att hon inte medvetet styrde handens rörelse. Därmed började
hennes resa inåt, in i en värld som för de flesta är dold. De första abstrakta målningar ur Hilma af Klints hand såg dagens ljus 1906, vilket är flera år innan Kandinsky och Mondrian, som annars anses vara banbrytande föregångare inom den abstrakta konsten. Som en lite kuriosa kan nämnas att dessa bägge herrar delar dödsår med Hilma af Klint: 1944.

DRYGT EN MILJON MUSEIBESÖKARE KAN INTE HA FEL

Så många har nämligen sett de två stora Hilma af Klint-utställningar vilka bägge kurerats av Iris Müller–Westermann, idag chef för Moderna Museet i Malmö och från 1998 till 2016 intendent för internationell konst och ansvarig för den internationella delen av Moderna Museets samling. Iris hade kommit i beröring med några enstaka Hilma af Klint-målningar och fick då idén att testa den svenska konstnären i förhållande till de tidiga ryska avantgardisterna i några samlingspresentationer.

– Jag blev mer och mer fascinerad av ett konstnärskap jag visste alltför lite om och ville veta mer.

Iris Müller-Westermanns nyfikenhet gestaltade sig efter fem års förberedelser i den omfattande utställningen ”Hilma af Klint – Abstrakt Pionjär” som invigdes på Moderna Museet här i Stockholm den 16e februari 2013. Utställningen turnerade under de följande åren runt till bland annat Louisiana utanför Köpenhamn, Picasso-museet i Malaga och Hamburger Bahnhof-museum för samtidskonst i Berlin. Den retrospektiva utställningen bestod av nästan 240 verk (sammanlagt lämnade af Klint efter sig över 1 000 målningar, akvareller och skisser). När Guggenheim i New York visade Hilma af Klint 2018 under namnet ”Painting for the Future” blev det även där – liksom i Stockholm - den mest besökta utställningen i institutionens historia!

– Det jag tycker var spännande var att Hilma af Klint var både klassiskt utbildad målare, som tillhörde en av de första generationer kvinnor som gick på konstakademien i Stockholm, och att hon lämnade ett föreställande måleri så tidigt och vågade gå en väldigt egen väg där hon följde kompromisslöst det som kändes rätt för henne. Hon gjorde bilder som bjuder in till en resa in i en annan dimension, en resa inåt, som på samma gång blir en resa ut. Ser man helheten av hennes konstnärskap så är hon ju också en forskare, en otroligt systematisk person som har vågat gå bortom det synliga, det som vi tror håller alla sanningar.

Hade du föreställt dig att ”Abstrakt Pionjär” skulle bli så uppskattad?

– Nej, såklart inte. När jag lanserade idén blev jag först ganska skeptiskt bemött. Man hade placerat Hilma af Klint i ett New Age-perspektiv som var negativt färgat. Jag ville få ut henne ur den fåran och erbjuda en upplevelse av verken utan förutfattade meningar, hur det egentligen känns att stå framför dem: vad gör de med oss och hur hänger de ihop.

Kände du av något av denna omskrivna andlighet under ditt arbete med utställningen?

– Det är så lätt att det blir klyschigt, men det jag märkte i Stockholm var en väldigt speciell atmosfär. Det kan undertecknad, som var en av de andäktiga besökarna 2013, intyga. Man blev enormt tagen.

– Det är PRECIS det. Utan att du måste veta någonting kunde du bara gå in och känna att det var en hög frekvens i utställningsrummen. Besökarna reagerade på olika sätt på målningarna. För vissa reagerade kroppen starkt eller oväntat. Allt är energi, även vi människor befinner oss på olika frekvenser, därför känner vi oss kanske dragna till speciella former av kulturuttryck.

– Mer än en miljon människor i sex länder har sett Abstrakt Pionjär. Man blir överväldigad av intresset! Ingen annan utställning jag gjort har haft samma genomslag.

”Hilma vågade gå en väldigt egen väg där hon följde kompromisslöst det som kändes rätt för henne.”

Under pandemi-åren 2020–2021 arrangerade Iris Müller- Westermann en lika omfångsrik Hilma af Klint-utställning i Moderna Museets lokaler i Malmö, där hon alltså numera är chef. ”Konstnär, forskare och medium” trängde ännu längre in i själva konstnärskapet och rönte även den stor internationell uppmärksamhet, Royal Academy i London skrev att det var bland de tio utställningar man inte fick missa i Europa de åren.

Hur tror du att Hilma reagerar när hon nu blir uppmärksammad så här långt efter sin bortgång?

– Hon visste ju att hon var för tidigt ute för att bli förstådd, så jag har på känn hon är glad. Men det är viktigt att det finns mer än en plats där man tolkar hennes konstnärskap. Detta är ingen religion, hon har inte pekat finger och sagt ”hör ni, nu ger jag er sanningen”. Utan hon har öppnat upp fält där vi kan uppleva en styrka i det vi är som människor, att man känner sig mycket mer och större och inte så liten man ofta tror man är. Där ligger den stora kraften.

EN STÄNDIGT NÄRVARANDE KÄLLA

Filmskaparen Lasse Hallström hävdar att han under en seans via ett medium kommit i kontakt med Hilma af Klints ande. Konstnären, filosofen och mystikern Klas Parknäs förnam hennes närvaro på ett annat sätt. Via en badrock på en klippa efter ett morgondopp i den skånska semesteridyllen Arild.

– Jag hade för några år sedan dille på att besöka badhotell i Danmark och södra Sverige för att meditera och finna ro, berättar den Göteborgsbaserade tänkaren på plats i sin ateljé ”Stillagatan” i stadsdelen Majorna, kapellet i Arild är fantastiskt.

Konstnären Klas Parknäs.

Varje morgon under den fem dagar långa Arild-vistelsen tog sig Klas ett uppfriskande morgondopp. Han lade sin badrock på närmast lämpliga klippa, där varje morgon en dam uppskattningsvis några decennier äldre än han gjort likadant. När den femte dagens dopp var avklarat tog Klas tillfället i akt och tackade kvinnan för sällskapet. En konversation inleddes, damen undrade vad hennes badkompis var för en filur så han visade några av sina målningar. Kvinnan hajade till och svarade: ”Oj, det här har jag bara sett en gång tidigare. Jag är brorsdotter till Hilma af Klint, ni måste måla ur samma andliga källa”. Vid den tiden hade Klas Parknäs aldrig hört talas om Hilma, han hade inte sett hennes målningar, men har sedan dess ofta blivit uppmärksammad om likheten, speciellt efter att hon tack vare sina utställningar (som Klas inte besökt) kommit i ropet.

Klas Parknäs säger att han själv är mer intresserad av källan till konsten än konsten i sig. Han liknar sin ateljé vid en klostercell och en förlossningssal, där inspirationen flödar och föds till liv. Den radiolyssnande delen av Magasinets läsekrets kan möjligen ha hört honom utveckla sina tankar om livets mirakel i P1, där han läser morgonandakt några gånger per år och fjärde advent 2021 höll han faktiskt en gudstjänst i samma kanal.

– Jag är väl den ende icke-religiöse som får göra det, tror han.

”Om andarna vill säga något till oss människor så är det att vi ska lyssna till vår inspiration. Jag har aldrig varit intresserad av denna världen utan av det som inte är av denna värld. Det är det som syns i mitt måleri och det var det som Hilma målade.” - Kostnär Klas Parknäs

Frågan inställer sig förstås ifall Klas någon gång känt av vår kära huvudperson där han stått vid sitt staffli?

– Det är nog mer att hon känt av mig. Och så berättar Klas om duvan som brukade spatsera in genom dörren till hans ateljé. Duvan döptes för övrigt påpassligt till ”Hilma” av en av Klas Facebook-vänner.

– En gång när jag satt i min fåtölj och höll på med en tavla flög hon upp och lade sig i mitt knä och började picka på mina händer i säkert en kvart. Situationen finns dokumenterad av en förbipasserade som fotograferade oss med sin mobil. När hon efter ett tag flaxar iväg sätter hon sina fötter i min blöta palett och flyger bort med färgerna.

Några dagar därefter när Klas står och målar uppstår dramatik. Han ska tända ett ljus, lågans svavel sprätter till och får hans skägg att fatta eld. Samtidigt kommer en regelbunden ateljégäst in och ropar att ”Hilma ligger död på gatan”. Senare på eftermiddagen noterar Klas att i tavlan han håller på med syns två älvliknande varelser som tycks hjälpa en duva över till andra sidan.

– Då funderade jag på om jag skulle bli hämtad till hospitalet, ler Parknäs mjukt. Till saken hör att i Hilma af Klints mastodontverk ”Målningar till templet” ingår en uppmärksammad bildsvit med ett tiotal duvor, vilket inte Klas Parknäs blev varse om förrän han såg Tv-dokumentären om hennes liv häromåret!

– Om andarna vill säga något till oss människor så är det att vi ska lyssna till vår inspiration. Jag har aldrig varit intresserad av denna världen utan av det som inte är av denna värld. Det är det som syns i mitt måleri och det var det som Hilma målade.

Allt Hilma af Klints efterlämnade material ägs och förvaltas av stiftelsen www.hilmaafklint.se, där finns också mer att läsa om hennes liv och gärning. Några av hennes tavlor ingår i Moderna Museets permanenta utställningar. På Youtube finns det mängder av inslag om Hilma af Klint, bland annat på Moderna Museet Malmös egen kanal där man till exempel hittar filmade meditationsstunder.


BIOGRAFI HILMA AF KLINT

Hilma af Klint föds den 26 oktober 1862 på Karlbergs slott i Stockholm. Hon är dotter till kommendör Fredrik Victor af Klint och Mathilda Sontag och är det fjärde barnet av fem syskon.

1872 Familjen flyttar till Norrtullsgatan i Stockholm. Om somrarna bor de på släktgården Hanmora på Adelsö i Mälaren. Hilma af Klint börjar i Normalskola för flickor.

1879–1882 Deltar i spiritistiska seanser.

1880 Studerar vid Tekniska skolan (nuvarande Konstfack) och tar lektioner i porträttmåleri. Systern Hermina avlider och förlusten förstärker Hilma af Klints religiösa och spiritistiska intresse.

1882–1887 Studerar vid Konstakademin. Examineras med goda omdömen. 1880-talets slut Tillsammans med två andra konstnärer tilldelas hon av Konstakademien en ateljé på Hamngatan 5. Målar porträtt och landskap i naturalistisk stil.

1896 Bildar gruppen De fem, som har regelbundna andliga sammankomster. Kvinnorna upplever sig få kontakt med så kallade höga mästare. De Fem börjar skriva ner sina upplevelser i anteckningsböcker. De skriver och tecknar även automatiskt, det vill säga utan att medvetet styra handens rörelser över papperet.

1898 Fadern avlider. Hilma af Klint flyttar tillsammans med sin mor till Brahegatan 52 i Stockholm.

1904 Får under en seans veta att hon ska utföra målningar på det astrala planet. Verken ska gestalta det oförgängliga hos människan.

1906 Påbörjar arbetet med Målningarna till templet, som kommer att bestå av flera olika serier och grupper av målningar med olika teman. Målningarna skapas enligt Hilma af Klint mediumistiskt, det vill säga helt styrt av en hög mästare. Mästarnas uttalanden skrivs ned i anteckningsböcker tillsammans med förberedande skisser till målningarna. Arbetet hålls hemligt och visas endast för några få invigda.

1908–1912 För att bättre kunna ta hand om sin blinda mor lämnar Hilma af Klint under försommaren ateljén på Hamngatan för ett arbetsrum i fastigheten på Brahegatan.

1912–1915 Återupptar arbetet med Målningarna till templet. Flera nya serier och grupper målas under andligt inflytande.

1913 Deltar i juni vid teosofiska samfundets kongress i Stockholm.

1914 Ställer ut naturalistiska målningar på Baltiska utställningen i Malmö.

1915 Målningarna till templet avslutas med de tre stora altarbilderna.

1916 Fortsätter att skapa metafysiska bilder, som nu kommer till på en mer självständig basis. Målar serien Parsifal. En ateljé för Hilma af Klints målningar börjar byggas vid Furuheim. villan på Munsö i Mälaren som Hilma arrenderat tillsammans med vänner och tillbringat flera somrar i.

1917 Målar den geometriskt abstrakta serien Atomen, där hennes starka naturvetenskapliga intresse är påtagligt. Dikterar sina tankar om själslivet. Texten renskrivs sedan på maskin och uppgår till 1240 sidor.

1918 Flyttar tillsammans med sin mor till Furuheim.

1920 Modern avlider. En intensiv skapande period inleds. Hilma flyttar till Helsingborg tillsammans med moderns sjuksköterska Thomasine Andersson. Blir medlem i det Antroposofiska sällskapet. Reser till Dornach i Schweiz, där hon träffar antroposofins grundare Rudolf Steiner (1861–1925). Efter sitt första besök i Dornach upphör hon att måla under ett drygt år och lämnar därmed den geometriska abstraktionen bakom sig. Efter uppehållet blir akvarell hennes huvudsakliga teknik och hon strävar efter att motivet ska uppstå ur färgen.

1921–1930 Vistas under långa perioder i Dornach. Studerar antroposofi och närvarar vid flera föreläsningar av Steiner. Mellan 1925 och 1930 finns varken någon daterad målning eller några anteckningar.

1928–1931 Har sin adress på Skolgatan 17 i Uppsala.

1935 Flyttar till Grönegatan 28 i Lund.

1944 Flyttar till sin kusin Hedvig af Klint i Djursholm. Avlider efter en olyckshändelse den 21 oktober, nästan 82 år gammal. Den konstnärliga kvarlåtenskapen om mer än 1200 verk och nästan 150 anteckningsböcker testamenteras till brorsonen, Erik af Klint.


Östermalms Saluhall Magasin No.1 2022.